I måndags publicerade vi en artikel om den rapport från Trafikverket som visar på skillnader i utsläpp efter olika härdningstekniker. Vi har bett SSTT-medlemmar att kommentera rapporten. I dag publicerar vi Göran Johanssons, VD Avloppsrallarna, kommentarer.

Vilka kommentarer i allmänhet har ni kring rapporten?

Detta speglar samma sak som andra rapporter och tester som är gjorda, bland annat i USA, under vägar och i trummor. Det är inte positivt att det finns osäkerhet.

Vilka kommentarer i synnerhet har ni kring styrenproblematiken? 

Vi började härda våra glasfiberfoder med UV 2010. Detta är för oss mycket säkrare och snabbare, man gör likadant varje gång, polyestern är också förtjockad så den inte läcker eller droppar ut, även om du skär sönder fodret. Det blir heller inte klibbig när man tar i det och det är en lagringstid på upp till 6 månader. Vi har mer valfrihet att lägga foder när vi vill och inte stressa ner det för lagringstiden är kort eller att fodret börjar bli varmt.

Ånghärdningen var det som fanns när vi började installera foder 1996. Vi slutade att härda med luft/ånga 2014 efter 18 år och ca 200 km. I Tyskland finns ingen kvar som använder glasfiber/polyester med ånga enligt våra tillverkare. Alla som gjorde det från 1990-talet och framåt har gått över till UV. Problemet med ånghärdning var för oss svackorna på ledningarna, där det samlas kondens från ångan redan efter några minuter. På dimension 300 och större påverkar inte luft/ångflödet kondensvattnet från ångan som ligger kvar, det blåser inte ut, det rör sig inte och är kallare än resten av röret.

Tester som är gjorda (Saertex) visar att om det är mer än 5-7 cm svackor måste dessa dräneras ut med slangar som förs in i strumpan för att dränera ut kondenset för att fodret ska genomhärda på dessa ställen. Detta var svårt och omständigt att göra i en nedstigningsbrunn

Härdar man en ledning med luft/ånga så är det inte samma temperaturer överallt utan kallare där kondensatet rinner i botten. Hur mycket kallare går inte att mäta. I hjässan på röret däremot kan det vara 110 grader varmt. Detta har inte med storlek av ångpanna och kompressorer att göra utan att vatten blir kallt när det kyls. Det är enkla naturlagar som styr detta, värme stiger - kyla sjunker. Sedan utgör längden på ledningen/installationen ett problem till för installatörerna. I början där man släpper på ångan är det alltid varmt medan det i slutänden är kallt. Längden och dimensionen gör att härdtiden alltid är olika, Om man lägger två foder på samma längd och dimension fast på olika djup så blir det inte samma härdtider fastän ledningen är likadan. Det finns mera grundvatten på större djup som kyler och är det dessutom svackor på en av dessa blir det ännu svårare.

Då det finns peroxider (härdare) som reagerar på temperatur i dessa foder så kanske inte härdningen är helt färdig på ställen där det varit kallare utan fortsätter att härda lite över tid, därav möjligt styrenläckage. 

När man tittar på filmen efteråt, så om det gått riktigt illa är fodret upprest på botten på de ställen med djupa svackor om fodret inte fått full styrka vid härdning - när det är grundvattentryck. 

Denna problematik finns inte när vi härdar med UV. UV-foder ligger i vakuumpack med flera lager utvändigt och det yttersta är oftast ett ”slitlager” som står emot friktion vid indragning. På insidan finns en innerfolie som består av PA-PE som inte släpper igenom styren under härdning med ljustågen, denna folie tas ur efter härdning. 

Hur arbetar ert företag med frågan?

Vi håller oss informerade från de undersökningar som görs runt i världen och får testresultat och för en dialog med våra fodertillverkare och leverantörer av utrustning så att vi jobbar och använder utrustning på bästa vis.

Vad vi kan göra som installatörer är att noga följa de manualer som finns för aktuellt material och dokumentera vilka ljuståg som har använts, tjocklek på foder och härdhastigheter för att visa att vi gjort en härdning som följer leverantörens av fodrens föreskrifter och godkännanden från testinstitut för att uppfylla de parametrar och mätvärden som är godkända.

Avloppsrallarna AB

Göran Johansson